I Gustaf Vasa kyrkas kor finns en 15 meter hög altaruppsats från 1700-talets början. Den beställdes och skräddarsyddes ursprungligen för Uppsala domkyrka av Buchard Precht`s verkstad åren 1728 till 1731. Den Prechtska altaruppsatsen räknas till ett av nordens mest betydelsefulla barockkonstverk. I drygt 150 år stod altaruppsatsen i Uppsala domkyrkas korgång. Den togs ned 1885 och kom att förvaras i Nordiska muséet’s magasin fram till uppförandet av Gustaf Vasa kyrka 1906.

Ny kunskap om altaret

Inför bygget av Citybanan har altaruppsatsens konstruktion undersökts för första gången. Gömda fakta har återfunnits – tack vare bygget av Citybanan. Ny kunskap om altaruppsatsens konstruktion, hantverksteknik och ursprungliga utseende har kommit fram.  Altaruppsatsen är utförd i trä och stuck. Trä och stuck är målat för att imitera andra material. Träkonstruktionen är ett modulsystem bestående av boxar (trälådor) som är staplade intill och på varandra. Enligt barockens hantverkstradition är dessa moduler låsta till varandra genom träramverk och kilenheter. Läs mer i Trafikverkets nyhetsbrev.

Disent AB har under flera år  utfört  konstruktionsundersökningar och kontroller av det 15 meter höga altarverket . Detta för att identifiera konstruktionens verkningssätt, risker samt kunna skydda det mot de vibrationer som bygget alstrar.  I och med projektet har för första gången ritningar tagits fram (baserat på fotogrammetri och handuppmätning) över den fristående altarkonstruktionen vilket har bidragit till att vi nu kan  förstå och förmedla hur bildhuggare Burchard Precht utförde verket för nästa 300 år sedan. Detta är värt att dela! Den 31 januari 2013 arrangerade Disent ett seminarium där vi berättade om den nya kunskap som kommit fram om altaruppsatsen i Gustaf Vasa kyrka i samband med bygget av Citybanan. Program Altarseminar Gustaf Vasa Church (pdf)

Vi  ville dela med oss av återupptäckt hantverkskunskap från barockens epok som alltför länge varit dold och med ett seminarium ville vi  öka förståelsen för hur och varför det utfördes på sitt sätt. Vi bjöd in intresserade från olika verksamhetsfält som konstvetenskap, hantverk, konserveringsvetenskap samt de som har kyrkan och altaret som sin dagliga arbetsplats. Förutom att vi berättade om altarets konstruktion och utsmyckning så bidrog de inbjudna föreläsarna från universiteten i Glasgow, Bamberg och Stockholm till att ge oss insikt i altarets budskap och innehåll samt kunskap om de materialimitationer och ytbehandlingssätt som förekommer på altaruppsatser och skulpturer under samma tid i Tyskland, Österrike och Schweiz. Det var en mycket inspirerande och trevlig dag med ny kunskap, spännande diskussioner och möten mellan olika yrkesgrupper.

Vad har hänt kring Burchardt Prechts altaruppsats sen 2013-01-31?

2013-års seminarium gav ”ringar på vattnet”! Melissa från universitetet i Bamberg som var inbjuden för att genom sin forskning ge oss perspektiv på ytbehandlingstekniken ”polervitt” kom tillbaka under sin semester i somras för att tillsamman med Anna titta närmare på de vita stuckskulpturerna. Mer om våra pågående efterforskningar finns här under: Vägar till vita skulpturer.

Seminariet ledde även till att en uppsats i kulturvård skrevs vid högskolan på Gotland där det Prechtska altarets väg från Uppsala domkyrka till Gustav Vasa kyrka behandlas.

Snart kommer förhoppningsvis mer uppgifter om förebilderna avseende tillverkningssätt. Vi gör efterforskningar i Österrike och Tyskland.

Följ även vad som händer kring det Prechtska altaret på Kulturvårdsforum.